En människa föds hon och dör. Det är två skeenden i livet som med säkerhet inträffar. Döden har många ansikten och den kan komma våldsamt eller rofyllt. Inom vården finns riktlinjer och lagar som strävar efter att alla ska dö utan ångest eller lidande.
Begreppet palliativ kommer av latinets pallium som betyder ”mantel” och symboliserar omsorgen om den döende. Palliativ vård strävar efter att uppfylla önskningar från patienten och de anhöriga i den mån det är möjligt. Tiden innan döden inträffar är oåterkallelig. Därför måste den tiden bli så bra det går och vårdpersonalen bör ha en mycket god människosyn. En värdig vård i livets slutskede är viktigt för den döende och de efterlevande. Den person som vårdas är delaktig i vad som sker och tar egna beslut så länge det går.
Vård i livet slut
Palliativ vård är inte botande utan lindrande. Den sätts in av läkare när det inte finns mer att göra för en svårt sjuk och/eller en gammal människa. En god palliativ vård har fyra hörnstenar:
- Symtomlindring
- Anhörigstöd
- Teamverksamhet
- Kommunikation och relation
De ska utgöra grunden för hur den fortsatta vården ska utformas. Ett vårdteam kring en sjuk patient kan till exempel bestå av läkare, sjuksköterska, dietist och kurator. Behoven ser olika ut beroende på ålder, diagnos eller skada. Självbestämmande är centralt och vården blir därför individuell. Om den som vårdas vill vara i sitt eget hem ska det erbjudas palliativ vård i hemmet förutsatt att det är genomförbart för de anhörigas del och rent praktiskt.
Fysisk och psykisk lindring
Sjukdomar kan vara oerhört fysiskt smärtsamma. När det kommer till palliativ vård så ges det större frihet än vid annan vård att ge smärtlindring. Vissa sjukdomar kräver stora mängder narkotiska läkemedel. I Sverige är eutanasi (dödshjälp) olagligt så det får inte ges starka narkotiska preparat i obegränsad mängd, men vid vård i livets slutskede ska den döende få läkemedel i tillräcklig mängd för att lindra smärtan.
Ångest kan också vara en svår plåga och därför är det viktigt att kunna erbjuda samtalskontakt med kurator. De anhöriga kan vara i behov av närståendestöd och de får inte lämnas åt sitt eget öde. Ofta dyker existentiella frågor upp, i synnerhet om den som vårdas är ung. Vårdpersonalen måste vara lyhörd och trygg i yrkesrollen.
Alla har rätt att gå mot livets slut med värdighet och största möjliga välbefinnande.